1

I den nya studien undersökte forskarna förmågan till gemensam uppmärksamhet hos 10 månader gamla spädbarn. Gemensam uppmärksamhet innebär att man uppmärksammar samma objekt och händelser som andra människor, vilket är avgörande både när spädbarn lär sig om sin omgivning och för deras språkutveckling.

”När föräldern tar initiativet sägs barnet reagera på gemensam uppmärksamhet – till exempel när han eller hon följer förälderns blick för att titta på ett objekt. När barnet tar initiativet kallas det initiering av gemensam uppmärksamhet. Genom att till exempel peka eller säga något kan det lilla barnet styra den vuxnes uppmärksamhet och forma sin egen omedelbara sociala miljö så att den passar hans/hennes behov och intressen. Viktigt är att redan innan spädbarn kan peka eller tala kan de använda sina ögonrörelser för att påverka föräldern genom att växla blicken mellan förälderns ansikte och föremål som har fångat deras uppmärksamhet. Den aktuella studien utvärderade denna särskilda typ av preverbalt kommunikativt beteende i spädbarnsåldern, säger Pär Nyström, forskare vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet och en av författarna till den nya studien.

Studien omfattade spädbarn som hade ett äldre syskon med autism. De flesta av dessa spädbarn utvecklas normalt, men sannolikheten för att senare få diagnosen autism är betydligt högre i denna grupp än i den allmänna befolkningen. Spädbarnen testades i lekfulla experiment utformade för att framkalla olika typer av beteenden med gemensam uppmärksamhet. Under sessionen mätte en eye tracker var spädbarnen tittade.

Spädbarnen satt i föräldrarnas knä med ansiktet mot försöksledaren, när en lampa som tydligen var utom synhåll för försöksledaren plötsligt började blinka (se illustration). Lamporna blinkade i 10 sekunder för att ge spädbarnet en möjlighet att initiera gemensam uppmärksamhet. Spädbarn som senare utvecklades typiskt tenderade att ofta titta fram och tillbaka mellan den blinkande lampan och försöksledaren, som om de försökte dra till sig deras uppmärksamhet och dela denna upplevelse med den vuxne. Däremot producerade de spädbarn som senare diagnostiserades med autism mycket mindre sådana kommunikativa blickskiften vid 10 månaders ålder, en kritisk ålder för utvecklingen av social kognition.

”Dessa resultat tyder på att barn med autism, som spädbarn, kanske inte själva skapar lika många möjligheter till socialt lärande som andra barn. Skillnaderna var ganska subtila, men fullt möjliga att upptäcka med modern teknik för ögontaggning. Det är viktigt att notera att resultaten endast visade på signifikanta gruppskillnader, och det är för tidigt att säga om metoden kan underlätta tidig upptäckt i ett kliniskt sammanhang”, säger Terje Falck-Ytter, biträdande universitetslektor vid institutionen för psykologi och Uppsala barn- och babylab, Uppsala universitet och huvudansvarig för studien.

I motsats till resultaten om initiering visade studien att alla spädbarn tenderade att spontant följa experimentens blick. Påfallande nog kunde de göra det även när experimentatorn bara rörde ögonen, medan huvudet förblev stilla.

”De kontrasterande fynden mellan att reagera på och initiera social kommunikation kan vara informativa för framtida forskning om tidig intervention”, säger Terje Falck-Ytter.

Studien är en del av det större projektet Early Autism Sweden (EASE) (http://www.smasyskon.se), som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Center of Neurodevelopmental Disorders vid Karolinska Institutet (KIND) i Sverige. Deltagarnas gemensamma uppmärksamhetsförmåga undersöktes vid 10,14 och 18 månaders ålder. Vid tre års ålder genomfördes en fullständig diagnostisk utvärdering. Totalt deltog 81 spädbarn med ett äldre syskon med autism i studien, varav 22 uppfyllde kriterierna för autism vid uppföljningen. I studien ingick också en kontrollgrupp bestående av 31 spädbarn från den allmänna befolkningen.

Lämna en kommentar